måndag 7 maj 2018

En human och evidensbaserad flyktingpolitik

För att kunna bedriva en effektiv och human flyktingpolitik bör man först ha ett klart mål med politiken. I fallet med flyktingpolitik bör det vara att hjälpa människor som av en eller annan anledning tvingats på flykt från sina hem, i många fall dessutom från sina hemländer. Målet måste också vara att hjälpa så många som möjligt. Hjälpen bör dessutom riktas i första hand till de som behöver hjälpen mest, med andra ord där nöden är som störst. Hjälpen ska utöver det vara långsiktigt hållbar, för flyktingarna och för omvärlden i övrigt.

Mot den bakgrunden bör Sverige därför ha följande inriktning för sin flyktingpolitik:


Prio 1 - nödhjälp

När människor flyr från till exempel krig eller naturkatastrofer inträffar normalt ett akut scenario där människor befinner sig i närområdet, inom samma land eller i grannländerna. Det finns då i regel ett akut behov av mat och livsmedel, tillfälliga bostäder, basal sjukvård och på lite längre sikt även skola för de barn som är här. Det här är insatser som behövs omedelbart och som kan genomföras med internationellt samarbete, som t ex genom FN:s flyktingorgan UNHCR i olika flyktingläger. Det bör prioriteras framför alla andra åtgärder eftersom de handlar om de allra mest nödställda - ibland på liv eller död.

Prio 2 - en hållbar framtid

När de människor som flyr har kunnat räddas, och då anledningen till att de flyr finns kvar under lång tid - till exempel för att en konflikt blir långvarig eller på grund av andra orsaker bör man se till hur dessa människor kan få en ny tillvaro någonstans, långsiktigt. Det gäller åtminstone om landet flyktingarna befinner sig i inte har möjlighet eller visar vilja att integrera dem i det ordinarie samhället. Detta bör göras genom internationellt samarbete, där rikare länder som Sverige bidrar mer till finansieringen, medan flyktingar placeras där det är mest kostnadseffektivt. Länder som kan ge flyktingarna en basal nivå gällande bostad, möjlighet till försörjning, sjukvård, utbildning och integrationsinsatser får ta emot ersättning för att de ger flyktingarna en långsiktig tillflyktsort. Av flyktingarna förväntas att de visar vilja integrera och anpassa sig, samt vid behov lära sig språket och att anamma den nya kulturen.

Att ta emot flyktingar kan också vara ett villkor som ges till mottagarländerna av de länder som ger olika typer av bistånd och utvecklingsstöd.

Ett fördelningssystem skulle också kunna utformas för att matcha flyktingar mot länder som passar deras bakgrund avseende bland annat utbildning och språkkunskaper. För att ta hänsyn till individuella skillnader skulle kunskapstester och enkäter av de asylsökande kunna användas. Matchning kan därefter ske mot länder med en ekonomisk struktur som gör att man lättare kan etablera sig i samhället, och i bästa fall också leda till att att de nyinflyttade bidrar till det mottagande landets utveckling. Flyktingens egna önskemål om bosättningsland eller till exempel mottagarlandets religiösa inriktning, kultur och dess värderingar skulle också kunna tas in i beräkningen.

Om en flykting skulle ha högre utbildning och dessutom kunna något västerländskt språk är det inte orimligt att den även kan komma att få ett visum för att åka till ett västland. Men då blir det främst inom ramen för arbetskraftsinvandring och inte som flyktinghjälp, med lika rätt som andra människor i världen. Se kommande, separat artikel om arbetskraftsinvandring.

Flyktinghjälp i Sverige

Sverige ska generellt inte ta emot flyktingar, i vart fall inte i dagens läge. Sverige är ett nordligt beläget land med höga levnadsomkostnader och ett stort ekologiskt fotavtryck per invånare. Att ta emot flyktingar i Sverige och att öka befolkningsmängden generellt är varken ekonomiskt eller ekologiskt hållbart. De flyktingar som trots nya regler söker sig till Sverige ska därför bli hänvisade till de insatser som Sverige eller dess partnerländer stödjer runtom i världen, möjligen med undantag för vissa kända människorättskämpar eller andra mycket speciella fall. Att ta emot de (troligtvis få) flyktingar som ändå tar vägen via Sverige skulle även kunna vara ett villkor för länder som tar emot svenskt bistånd.

Som tidigare nämnts bör dock flyktingar kunna komma till Sverige via arbetskraftsinvandring.

Eventuella utvecklingsmöjligheter

Något som vore intressant att studera är om Sverige genom att ge ett fåtal flyktingar uppehållstillstånd i Sverige skulle kunna skapa mervärde genom så kallade “sociala remitteringar”. Det förutsätter till att börja med att migrationen sker på en låg nivå, så att integrationen av flyktingarna och inte minst deras barn blir långtgående, med ett ambitiöst introduktionsprogram. För att det ska lyckas måste troligen en hög grad av anpassning från flyktingarna också att krävas. Om dessa personer samtidigt kan behålla språket och kontakten med hemlandet kan de på sikt tänkas bli “ambassadörer” för det svenska systemet och på sikt kanske bidra till uppbyggnad av sina hemländers institutioner, deras ekonomi och/eller fungera som en länk i förståelsen mellan länderna, kulturer, tankesätt osv. Begreppet sociala remitteringar är vedertaget och belagt, även om den totala effekten troligen är svår att mäta.

Med tanke på att verkar finnas ett stort intresse för att komma till bland annat Sverige skulle också särskilda flyktingläger kunna etableras där till exempel svenska förhållanden i största möjliga mån råder. Det skulle gälla saker som utbildningen, där skolan hålls sekulär och med stort inslag av det engelska språket, kanske med svensk personal. Där skulle också kunna finnas strikta regler för jämställdhet, för tolerans och avsaknad av religiösa dogmer som till exempel slöjbärande. Även det skulle kunna innebära en form av sociala remitteringar.

Ett svenskt eller västerländskt flyktingläger skulle också kunna fungera som ett test. De som klarar skolan och att anamma västerländska värderingar allra bäst skulle kunna ges uppehållstillstånd i Sverige och andra västländer. Det medan andra får värdefulla kunskaper och perspektiv att ta med till sina andra, nya hemländer - och förhoppningsvis kan bidra till en positiv utveckling där istället.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar